ÄNTLIGEN!!

Den 9 juli, bara sisådär 1,5 månad senare än vad vi tänkt oss, sjösattes KELPIE – vilken underbar känsla! Att köpa en äldre båt är som att kombinera ett köp av en begagnad bil och dito hus, jobbet är stort och överraskningarna många…  

När vi bestämt och gjort upp köpet hade vi en lista över förbättringar, när vi tog hem KELPIE konstaterade vi att denna fick revideras och under vårens/försommarens åtskilliga timmar ägnade åt just förbättringar har listan växt och justerats hela tiden. För varje åtgärd vi tänkt oss har flera nya tillkommit och restlistan för nästa vinter är längre än vad ursprunglig lista var…  

Vi har också konstaterat att när vi väl är färdiga med alla förbättringsåtgärder så kommer vi att ha en båt som i ett antal avseende är som ny och som inte kommer kräva så mycket skötsel. Det årliga underhållet, såsom polering, vaxning och målning av undervattenskroppen tar ingen tid alls! Vaxa hela KELPIE tog 2,5 timmar per lager, måla undervattenskroppen gick ännu fortare – det enda som tog lite tid var att först rubba och sedan polera henne, hon behövde en grundlig rengöring, det tog nästan en normal arbetsdag vardera. 

Som båtägare får du – om du inte redan har – färdigheter i att snickra, dra el, göra vvs-installationer, mecka, jobba med epoxi, måla, lacka, sy i kapellväv, listan kan göras lång. 

Vad är det då vi har gjort?

Vi började med att ta försiktigt våtslipa bort det gamla namnet, applicera det nya namnet på vardera sida fören samt göra iordning aktern för montering av badplattform. Att montera badplattform är en upplevelse, om du vill testa dina gränser för vad du klarar av i omänskliga arbetsställningar är det ett ypperligt projekt! Låt dig inte luras av att du lätt ser akterspegeln när stuvarna öppnas, du ska nå också och det är både trångt och långt ner, dessutom kan som i vårt fall akterstuvarnas luckor vara i vägen så dessa monterade vi sonika bort. Teleskopstagens infästning ligger djupt ner på KELPIEs negativa akter och kunde enbart nås inne från akterruffens lilla tillsynslucka – dock går hjärtstocken mitt i så komma tillräckligt långt in för att nå med händerna var bara att glömma. Nöden är uppfinningens moder så utrustad med skräpplockare – för att trä på brickan – och en skruvmejsel med 50 cm långt, böjligt skaft, djup hylsa med torkad Sikaflex i botten så att muttern stannade kvar och kunde fås att ta gänga på skruven samt liggandes i akterruffen med en arm på vardera sida om hjärtstocken kom infästningen på plats. När badplattformen var på plats monterades den gamla badstegen bort, hålen lagades och namnet applicerades även i aktern. I senaste nummer av Praktiskt Båtägande finns en härlig artikel om båtmodellen Scanmar 33 vars ägare deklarerar att montera badplattform gör han inte om, vi förstår precis vad han menar!
 

Vi har även försett fören med ett gennakerpeke med ankarrulle. Att montera peke var hur enkelt som helst – åtminstone med ankarbox i storlek och placering som vår. Alrik visar med all tydlighet att han uppskattar denna förbättring och hoppar glatt upp och ner mellan brygga och båt. 

Ett annat projekt har varit att byta ventiler, samtliga i byssan och på wc. Vår förhoppning var att det skulle räcka med att byta ut de utslitna, ej fungerande ventilerna – genomföringarna, om än original, såg fina ut – men tji fick vi. Vi var inte oförberedda på det så när det visade sig att genomföringen släppte när vi skulle ta bort första ventilen tog vi beslutet att byta ut samtliga ventiler och genomföringar i byssan och wc, totalt fem till antalet. När allt ändå skulle bytas valde vi komposit rakt igenom – undantaget en av de mindre ventilerna där utrymmet inte tillät kompositventil, de är klart större än motsvarande i mässing, det fick därför bli en i rostfritt. För den som vill ha tips kan vi varmt rekommendera ett multiverktyg för att ta bort genomföringen när ventilen inte går att få loss. Vi säger som försäljaren sa när vi köpte vårt multiverktyg, när man väl testat det kan man inte vara utan! Det har kommit till pass i många situationer.

Att drevbälgen var slut och skulle bytas visste vi, och inte blev det bättre av att slingen hamnade på drevet när vi skulle ta upp KELPIE i höstas. Dessutom hade vi vatten i drevoljan – vilket tyder på otät propelleraxelpackning – så vi beställde drevservice, bälgbyte och, när de ändå skulle jobba med motorn, motorservice av en firma så vi inte skulle behöva fundera på detta själva. Beställning skedde i början av januari och trots flera påstötningar och löfte om att de skulle fixa jobbet, tom utsatt tid för det, blev jobbet inte gjort och i mitten på maj valde vi att återta kontrollen och göra jobbet själva. Med facit i hand är vi glada vi gjorde det själva! Vi har lärt oss så mycket om hur vår järngenua och dess framdrivning fungerar och känner oss mycket tryggare för det fall något skulle inträffa under färd. Att montera bort drevet var enkelt, sätta dit det på nytt inte lika enkelt – åter igen, det är trånga utrymmen att arbeta i och ett drev är tungt, dessutom krävs precision… Lägg till detta att skruven som håller motorns främre motorkuddar på plats hade vibrerat loss – på båda sidor – varvid motorn gled av motorbädden när vi lyfte för att skjuta motorn på plats i drevet. Det krävdes en hel del demontering för att kunna fästa in motorkuddarna på nytt men det förlöpte väl och vi har nu en punkt till på vår checklista – Kolla infästning motorkuddar.  

Att serva drevet och motorn var i sig inga märkligheter, möjligen gjorde vi ett jobb i onödan då vi började med att byta propelleraxeltätningen. Inga konstigheter alls med en för ändamålet inskaffad glidhammare, största problemet var att få tag i o-ring och packning. De flesta båttillbehörsfirmor har inte detta på lager och när vi väl hittade en som hade och körde dit var det fel o-ring. Firman trodde oss inte när vi sa att det var ett 120 SB-drev för vi hade delen där o-ringen skulle sitta med oss och den passade bevisligen inte! När vi visade upp bilder på drevet, med modell, serienummer etc blev de än mer konfunderade. Det stod klart och tydligt i sprängskissen från Volvo Penta att det var den framtagna o-ringen som skulle sitta där. Efter mycket funderande gick en mekaniker och tittade på en annan sprängskiss, för samma drev, och fick då upp annat artikelnummer och tog fram den o-ringen i stället, vilken passade perfekt!  

När propelleraxeltätningen var bytt delade vi drevet för att montera dit nya bälgen, det blev då tydligt att det var läckage mellan kanalen för kylvatten och oljekanalen. Allt ser dock fint ut i drevet och en firma vi pratade med trodde inte att det skulle vara något problem, det är ingen större belastning på ett drev. Nåväl, alla ytor är nu väl rengjorda – det är ett riktigt avkopplande arbete att ta bort gammal Permatex – och ny packning och bälg är på plats.

Med båten följde mycket material för att underlätta service etc, det har vi gått igenom och haft stor glädje av, serva motorn kändes därför inte som något bekymmer. Vi bytte extra bränslefilter och rengjorde koppen, bytte bränslefilter på motorn, rengjorde bränslesilen, bytte kylvattenslang mellan impeller och intag på drevet, bytte impeller – den gamla såg inte fin ut, dålig kvalite? – samt även generatorremmen då vi fick oljespill på den när vi bytte olja och filter i höstas. När generatorremmen ska monteras visar det sig att den skaver på kylvattenslangen från impeller till värmeväxlare – det var bara en tidsfråga innan slangen hade en längsgående spricka – så det blev till att byta även denna slang. Efter att allt bränslerelaterat var fixat luftade vi motorn och lite stolta är vi, det blev inget bränslespill alls varken vid filterbyte eller luftning. Dock gick det åt närmare en full rulle Torky…

Med byte av genomföringar och ventiler kommer även byte av övrig installation, måtten stämmer inte längre och slangarna har några år på nacken så göra om dem blir inte bra. Sagt och gjort, vi tar oss en titt på septitanken – original från när KELPIE byggdes 1984 – för att se hur befintlig dragning är gjord och nu kom den största överraskningen – däckstömningen är ansluten i toppen och tanken är 70 cm djup – finns det ett rör i tanken månne? Kontroll visar att så inte är fallet… Hur är det tänkt att däckstömningen ska fungera då? Det blir med andra ord till att helt bygga om såväl septitank som slangdragning så att det finns en fungerande däckstömning på båten, skönt att vi inte nyttjade toaletten på hemfärden i höstas utan använde hamnarnas faciliteter. Vi funderade på att sonika byta tank – hade sparat mycket arbete och troligen blivit billigare – men tanken är i bra skick, rymmer 50 L och andra på marknaden förekommande hade tagit för stor del av sjögarderoben i anspråk så vi byggde om. En manlucka monterades på tanken och med hjälp av den fick vi ett rör på plats i tanken samt ett tillopp monterat högt upp på sidan av tanken, när vi ändå höll på bytte vi även till en större luftning. Därefter återmonterades tanken och ny slangdragning likaså, nu ska det fungera! WC har även i övrigt fått sig en översyn med nytt, fräscht tvättställ i porslin, bänkskivan slipad och lackad, gamla trådbackar borttagna och toalettstolen renoverad med ny pump etc – för att inte tala om grundlig rengöring av allt. Nya WC känns mycket fräscht!

Hur många batterier behövs på en båt? Eller snarare, hur många Ah? Det är som att ställa frågan Hur långt är ett snöre? Det beror på hur stor båten är, vilken utrustning som finns, när laddning beräknas kunna ske etc. Det går naturligtvis att finräkna på men vi gjorde ett överslag och kom fram till minst 200 Ah, gärna 300 Ah utöver startbatteriet – behöver vi köra värmaren en hel natt drar bara den 40 Ah. KELPIE hade 170 Ah i förbrukningsbanken, nyaste batteriet var ett AGM från 2015, äldsta var startbatteriet från 2008… Vi bytte ut samtliga batterier till AGM och utökade dessutom med två – de monterades i salongsstuven på babords sida – så nu finns 300 Ah i förbrukningsbanken och ett fräscht startbatteri. Och ja, vi planerar för längesegling…

Utöver alla större och mindre förbättringsprojekt har även diverse småfix gjorts såsom att täta läckande skruvar, byta vattenfilter samt vattenpump i pentryt, smörjning av lager, ny kabeldragning etc.

Men allt arbete gav lön för mödan! Otto – som vår motor heter – startade direkt och gick så tyst och fint, på tumgång gled KELPIE fint genom hamnen och tilläggning vid vår bryggplats gick smidigt med lite tamphjälp från en båtgranne. Alla genomföringar är täta och fina, bälgen likaså, och vi njuter av tanken att snart kunna ge oss ut och segla – vi är så glada för vår båt – först ska vi dock masta på.

På återhörande!